Årsrapport: AQ Group

AQ Group har planerat en börsnotering på finbörsen ganska länge, och i år verkar det som att det faktiskt kommer att hända. Med ny CFO från Sandvik och en uppfräschad årsrapport så är de nog redo snart. Detta kommer att placera dem på mid cap. 

Nostalgikern i mig gråter blod när jag ser deras nya årsrapport, med massor med fina ord, bilder och färger, eftersom deras tidigare årsrapporter har bjudit på 2 färger, sparsmakad information och ett totalt ointresse inför att marknadsföra bolaget för investerare. 

Men utöver det är jag ganska positiv; mer information är alltid trevligt även om man nu (som i de flesta bolag) får filtrera ut floskler och fina ord för att hitta den faktiska, underliggande verksamhetens prestation. 

Genom sina 20 år som självständigt bolag har AQ visat växande omsättning varje år, och aldrig röda siffror ett enskilt kvartal. AQ är ett bolag som rent intuitivt inte borde ha kunnat gå så bra som de har gjort - de har inga uppenbara, hållbara konkurrensfördelar. Det kan dock finnas vissa lokala konkurrensfördelar i dotterbolagen, till exempel är man det enda företaget med en viss målningsteknik för bilindustrin i Estland, man äger en plåtvikningsmaskin för medicintekniska kunder som är den enda av sitt slag i Sverige och den indiska verksamheten investerade nyligen i en svetsmaskin som är den enda av sitt slag i landet.

Men de två huvudägarna och grundarna - varav en är VD - har vårdat företaget väl, och genom förvärv uppvisat en kraftig tillväxt. Genom nära kundsamarbeten och en flexibel organisation fortsätter de att uppvisa goda prestationer, men skulle huvudägarna lämna skeppet skulle jag också göra det - de är den enda hållbara konkurrensfördelen, om man kan kalla dem det, som är närvarande. Historiskt har strategin varit att köpa upp krisande verkstadsbolag och få dem på rätt köl igen, huruvida detta kan fortsätta i framtiden är ett frågetecken men man borde kunna hitta en del mindre förvärv åtminstone. Fortsätter man köpa upp större och större företag är detta en riskfaktor att hålla koll på, själv skulle jag nog föredra en mindre expansiv strategi där man höjer utdelningen och reducerar tillväxten, men samtidigt är huvudägarna dem som vet bäst och jag litar på deras förmåga.

Trots den fina, nya årsredovisningen noterar jag att man nämner flera dotterbolag som går med förlust; man är inte rädd för att erkänna detta. Det är mer prat om dotterbolagen med problem än om dem som presterar bra. Operativa förbättringar är AQ's mantra och vänder man inte till vinst efter några års integrering så är dem inte rädda för att reducera personalstyrkor, omplacera fabriker eller lägga ner verksamheter helt - detta har historiken visat.

Balansräkningen är som oftast stark med en soliditet på 63%, men till P/E 15 ser aktien inte särskilt billig ut. P/B ligger runt 1,5 och jag har fått en god del multipelavkastning på min investering, men givet kvaliteten i företaget som är ganska hög så är jag långsiktig i detta innehavet. Ökar P/E till 20-25 börjar det bli aktuellt med en försäljning, men då jag har mina aktier i vanlig depå är jag försiktig med att sälja långsiktiga innehav. Min investering i AQ har varit en lyckad sådan hittills, och jag tror att denna utveckling kommer fortsätta även om de närmsta åren antagligen kommer att ge lägre avkastning än vad jag har fått hittills.

Ett krav jag ställer på mina långsiktiga ("eviga") innehav är att de ska kunna uppvisa en avkastning på eget kapital på minst 15%. Detta är AQ's historiska genomsnitt men sedan finanskrisen har man haft problem med att uppnå det, därför är det glädjande att se att 2013 och 2014 bjöd på 15 respektive 16%. I en högkonjunktur bör man uppnå högre än detta. ROA ligger sedan 2009 på 10-12%.